Uppåt puff!

Kvällen igår var för mig verkligen lyckad! Å nu tänker ni, vadå? Två timmat i kö? Vem står såååå länge. Jo vi och det var värt varje minut! Helen frös så hon skakade och ingen av oss hade någon tillstymelse till känsel i från knäna och neråt men vi tinnade upp så fort värmen slog emot oss när vi klev in genom dörren. Vi hann se en massa i kön: En stakars tjej som eftermånga om och men och en förfärlig massa poliser och ambulansmän/kvinnors hjälp blev med tvingad in i en piketbuss. Hon var så full så att hon inte alls kunde stå upp själv... Jag kände då att det tog alldeles för lång tid att få in den ensamma unga tjejen i bilen trots vilda protester, samtidigt som jag blev lite tryggare när de väl åkte i väg med henne... Jag hoppas verkligen att mina barn skulle få den hjälpen om de någongång skulle lyckas bli för fulla... Jag har ju själv varit tonåring och idag är jag väldigt glad att jag har kommit hem varje gång...

Något annat som jag självgjort och nu tycker är helt galet! Det är att gå klädd i sommar kläder och skor när det 6 minus grader ute. Ingen av oss var väl direkt klädda heller efter väder men nån måtta får det va. Tunna kavajer, kortkorta kjolar , bara ben , pumbs... men jag vill samtidigt poägtera att "Been there, done that!" och att jag inte längre gör det för att jag varken har kropp för den sortenskläder och har mer förstånd och det är bara för att jag håller på att bli gamal, Usch!

En annan sak man faktiskt hinner se är hur det sållas i kön och hur blinkande rådjursögon, rosa scarfs en och annan peng på fickan liksom hjälper till att slippa undan denna förfärligt, helt vansinga kö. Själv stod vi där och liksom undrade hur länge humöret kunde hålla sig uppe och hur länge drinkarna och champanjen kunde hålla oss positiva. Jag tycker vi lyckades bra vi smet i omgångar in på puben rakt över och tog oss något värmande, efter en försäkran om att vi inte bara skulle gå dit för att lätta på trycket. Tjejerna bakom oss var efter 1 timme och 50 minuter och en meter kvar i kön väldigt säkra på att om de inte kom in efter 2 min så skulle de minsann gå. Min första tanke blev då: Hur tänkte ni nu? först ger man bort 1 tim och 50 min till ett frysa i en kö sen ge upp på mållinjen....

Själv lyckades jag behålla humöret uppe för att jag var så fatastisk glad över att få gå ut och för att sällskpet jag hade med mig var härliga Helen Sussi och en mycket go tjej och kollega till Sussi som heter Carina. Jag var så glad bara att få vara med tjejerna att kön liksom inte blev såå besvärlig som man tycker att den borde. Drinkande , dansande, skrattande, svettiga och glada är beskrivelens av oss under den fortsatta kvällen som sen avslutades på "donken" och med att min gulliga kille kom och hämtade mig när jag var nöjd med kvällen! Kunde inte varit bättre på något sätt!! Tack alla tjejer för en härlig kväll pussar till er! och tack kära mamma som var här och barnvaktade mina sockergryn! Idag vaknade jag vi 8.00 av att baren kröp in till oss och Roger satte på barn kanalen. Vi låg kavar till ca 9.30 sen gick Roger upp och gjorde frukost. Yasmina kördes till en kompis och vi satte på oss täckbyxor och hela vintermunderingen och gick ner till dammen och matade de frusna, hungriga änderna. De nästan slogs om våra torra brödkanter, kanske ska man gå dit lite oftare så här på vintern...

Nu väntar en hemma söndag med lite film, lite mys, och till middag kycklig med ris.