Tll mina barn!!!

Vad är det som händer? På nätterna gnisslar jag tänder. Tankarna snurrar jag fryser, jag gråter, I huvudet det bara surrar och låter. Varför har jag rätt att gråta och gnälla? Mina närmaste frågar, undrar och är snälla!

Dagarna går men ju sämre jag mår… Samvetet plågar mig dag som natt Stressen bär jag med mig som en hatt. Den är tung som bly och ger mig skavsår. Dagarna går och blir till år.

Var har drömmen om lycka tagit vägen? Är det bara en sägen? Orimligt höga krav jag ställer Och på barnen jag bara skäller… Ingenting är deras fel, de vill ju bara synas och ha kel. Jag vill så gärna vara perfekt, men ser bara en ynklig jag som är defekt.

Allt runt mig bar tär, Barnen behöver mig starkare än så här! Jag vill hitta glädjen som finns där inne Lång, långt ner i mitt inre sinne. Jag vill hitta den åter Inte längre höra hur jag gråter!

Barnen är det bästa jag har Det är bäst att jag för dem stannar kvar. Livet är för kort För att bara låtas försvinna bort. Det är läskigt för jag vet inte vad jag vill… …tankarna gör att jag inte kan sitta still.

Men nu är det jag som med ett stort handtag. gör levnadsglädje till en lag. Jag kan inte längre skylla på vad som varit och vad som hände då

Jag måste mig själv acceptera Och på allt som är bra focusera. Vad har JAG för drömmar, vem är JAG? Det är det jag måste ta reda på en snar dag! Det är JAG som måste söka glädje i livet Och inte tro att det ska till mig komma förgivet.

Ingen annan kan göra något åt saken… …det är det som är den hemliga haken. Nu ska jag inte ligga på sidan den lata Och mig själv så ihärdigt hata. Nu ska barnen få en mamma som är stark För att hon har skapat en stadig mark!!!

Jag älskar er! Yasmina, Hampus och Evelina Alla barn som är mina

Jag skrev detta i början av maj när jag hade varir sjuksriven ett par veckor. Livet ser enormt annorlunda ut nu. Jag tog mig i kragen och insåg att jag måste ha hjälp. Nu får jag hjälp och har kommit en bra bit på vägen!!

Livet har en mening och jag har en mening. Jag skriver detta för det är så många där ute som ställer så höga krav på sig själva så att de i slutändan inte vet vem de själva är och vad de vill längre och för att det ärok att söka, be om, och att ta emot hjälp! Ha en bra dag! Kram Malin